”Inget underverk är större än det minsta” sade Blomsterkungen Carl von Linné när han på ålderns höst betraktade den natur som han hade ägnat hela sitt liv till att beskriva och systematisera.
Och så är det. Överallt finns dessa små underverk, bara man tar sig tid att stanna upp och titta riktigt nära. Som i en bäckravin där morgonens vårsol tinar vattnet som frös under natten.
I Timo Lipitsäs trädgård lyser väderkvarnar och annat traditionellt trädgårdspynt med sin frånvaro. Där upptas grönytorna av sovjetiska Antonov An-2 flygplan, militärfordon och bunkrar. De var även tänkt att ett exemplar av jaktflygplanet J 35 Drakenskulle fått en plats i trädgården.
Text och foto: Jens Flyckt
Porträtt. Redan på avstånd avtecknar sig silhuetten av två Antonov An-2:or – ett numera kultförklarat transportflygplan från Sovjetunionens dagar, på Timo Lipitsäs tomt några kilometrar från Arlanda flygplats.
Timo Lipitsä i en av sina An-2.
-An-2:an såg likadan ut under hela produktionstiden mellan 1947 och 2001. Ryssarna ändrade väldigt lite i konceptet. Det är ett så kallat bi-plan, det vill säga det har två vingar över varandra. Det är en väldigt stabil konstruktion som kan landas och starta i låga hastigheter, säger Timo Lipitsä som till yrket är entreprenör och egenföretagare.
Varför har du två flygplan i trädgården?
-Jag är intresserad av flyg och historiska flygplan. Det är dessutom mäktigt att starta upp en flygplansmotor på tusen hästkrafter i trädgården. Hade jag vetat att jag skulle bli med flygplan så hade jag planerat tomten annorlunda. En An-2:a är en extremt effektiv löv- och snöblås, säger han.
Men det är inte enbart historiskt flyg som intresserar honom. Timo är författare och fotograf och har gett ut en bok om runstenar – Runresan. Boken är en dokumentation i ord och bild över Sigtuna kommuns samtliga runstenar och runstensfragment.
Han håller nu på med ett nytt bokprojekt med runstenskoppling. Denna gång handlar det om hedniska gudars anknytning till runstenarnas bildmotiv.
Trädgårdspynt som med jämna mellanrum startas och varmkörs. An-2:an är världens största, enmotoriga dubbeldäckare. Cirka 18 000 exemplar tillverkades. Det är ett mångsidigt, robust och fältmässigt transportflygplan och som än idag bland annat använts för terrängflygningar runt om i världen.
Timo är även grundare och ordförande i Föreningen för militärhistoriskt bevarande. Årsmöten och föredrag sker ibland ombord på en av An-2:orna, den som går under namnet Greatful dead.
-Den är inredd med säten. Vi har haft föredrag i den och då har en flygvärdinna serverat medlemmarna drycker. Till sommaren planerar jag att ha visning av dokumentärfilmer i den, säger han.
I en av An-2:orna finns säten, men ingen värme. Vill man som passagerarare värma sig så är det filtar som gäller. Toalett finns inte. Hörselskydd rekommenderas.
De exemplar han äger är tillverkade 1986 och 1975 – i Sovjetunionen och i Polen. De har gått i passagerartrafik men även använts vid fallskärmshoppning.
Är de i flygbart skick?
-Den ena har flygtimmar kvar. Men den har en dålig axpump så det går inte att göra allt för hastiga gaspådrag. Men det ska fixas, säger han.
Axpump är en del i förgasaren (reds.anm.)
An-2:ans cockpit är ålderdomlig och för tankarna till 1940-tlaet, snarare än 1980-tal då detta exemplar tillverkades i Sovjetunionen.
Hur fick du hem dem?
-Det ena exemplaret bogserade en kompis hem med sin chevapickup, efter att jag monterat av vingarna. För den andra, den vita, krävdes en mer organiserad transport med följebil, säger han.
Den ena An-2:an användes fram till ganska nyligen för fallskärmshoppning. Med de färgade lamporna kommunicerar piloten med fallskärmshopparna.Om batterierna skulle vara urladdade så kan An-2:ans motor vevas igång för hand genom detta uttag.
För några år sedan var det även tänkt att en J35 F Draken, ett legendariskt svenskt jaktflygplan, skulle ha ställts upp i Timos trädgård.
-Alla instanser hade sagt ja och i stort sett allting var klart. Transporten var beställd. Då var det plötsligt någon på försvarshögkvarteret i Stockholm som tyckte att J 35: an var krigsmateriel och i sista sekund satte stopp för planerna. Jag försökte få J 35:an krigsplacerad i min trädgård och ärendet prövades upp till högsta instans, men jag förlorade. I stället skickades J35:an till ett museum i England. Jag kan garantera att den maskinen hade varit i bättre skick än vad den är idag, om jag hade fått hem den. Jag har sett bilder på den. Den tycks bara stå där i regnet, säger han.
-För ett antal år sedan var det tänkt att denna J 35 Draken, med serienummer 35515, skulle ha ställts upp i Timo Lipitsäs trädgård. Maskinen stod i många år på en brandövningsplats vid Stockholm Arlanda Airport.
Han har även blivit erbjuden en fungerande Douglas DC-8, en flygplansmodell från 1900-talets andra hälft som miljontals skandinaver åkt på charter med, gratis – mot hämtning. Men han har inte plats på tomten och transportkostnaden skulle dessutom bli väldigt dyr.
En DC-8 som kan ta upp till 259 passagerare som trädgårdsprydnad?
-Ja, antingen det eller något annat roligt. Om man har plats, säger han.
Men flygintresset stannar inte där. Intill potatislandet stor en höghöjds radarstation på hjul – från 1964.
Radarstation från 1964.
I en maskinhall står en grön Volvolastbil, som har använts som ammunitionslastbil. I samlingarna ingår även en engelsk, trehjulig flygtankbil från 1940-talet och som en gång i tiden användes på Bromma.
Ammunitionslastbil.
Ett annat av Timos intressen är militära bunkrar. Ur ett buskars med rosenspirea sticker en betongkonstruktion upp.
Observationsbunker från tidigt 1900-tal, omgiven av rosenspirea.
-Det är en observationsbunker från 1910–1920. Under andra världskriget användes dessa av observatörer inom luftvärnet. Denna stod vid Danvikstullsbron i Stockholm men de fanns på många platser. Nu är nästan alla borta, säger han.
I en liten sluttning, vid ett buskars av högvuxna idegranar, ligger en bunker han själv har byggt.
In- och utgången till Timos egenbyggda bunker.Utsikten mot öster från bunkernBunkern som den ser ut utifrån.
-Jag byggde bunkern när jag lade om avloppet. På sommarnätterna brukar jag sitta därinne med en kall pilsner och titta på vildsvinen som går på åkern här utanfört, säger Timo Lipitsä.
På onsdagsförmiddagen anlände det kinesiska specialfraktfartyget Zhen Hua 33 till Stockholm med Guldbron, som skeppats från Kina. Transporten på världshaven inledes redan i början av januari i år.
Zhen Hua 33 byggdes mellan åren 2016-2017. Hon är avsedd för styckegods och har ett lastdäck som kan sänkas under vattenytan
Hon är 225 meter lång, 43 meter bred, har en dödvikt på 55 000 ton och har en marschfart på 13,5 knop. Antalet kajplatser är 55 stycken.
Guldbron kommer bli en del av nya Slussen som ny byggs.
Så här år tittar en av vårens första blommor upp – pestskråp. Framåt sommaren bildar den det svenska växtrikets största blad.
Text och foto: Jens Flyckt
Pestskråp som tittar fram ur jorden i mars.
Natur. Under medeltiden trodde man att pestskråp kunde bota pesten, vilket den inte kan. Växten har dock medicinska egenskaper. Under modern tid har man upptäckt att pestskråp innehåller ämnen som är kramplösande.
Pestskråp växer ofta på historiska platser som slott, herrgårdar och medeltida kyrkor. I regel så bildar den tjocka och marktäckande bestånd vid dammar och diken.
Text och foto: Jens Flyckt Det är i juli och året är 1997. Platsen är bilträffen Power Big Meet i Västerås och en stor, tillfällig campingplats som kallades ”Griscampingen”. Denna camping var under många år var förlagd på sportflygfältet.
Reportage. Griscampingen var en lågpriscamping som inte gick att boka i förväg och som stundtals var en juridisk frizon som polisen drog sig för att åka in i. Där brändes det husvagnar, det kördes på fyllan, det varvades V8-motorer nätterna igenom. Utanför var och varannat tält, husvagn, bil eller buss stod ett brummande elverk. Det söps hejdvilt. Men där campade även vanligt folk. Det var intresset för amerikanska bilar som förenade besökarna.
Men Griscampingen var även en plats där plånböcker på instrumentpaneler i öppna bilar fick ligga kvar utan att någon stal den. Det var en plats där en kvarglömd fotoväska, med optik för tiotusentals kronor, återlämnades till en mycket tacksam ägare – det vill säga jag.
Själv tillbringade jag många timmar med kameran på Griscampingen genom åren – natt som dag. Jag gjorde ingen hemlighet om vem jag var journalist och varför jag fotograferade. Resultatet blev hundratals bilder. Under alla dessa år var det aldrig någon på Griscampingen, med undantag från vissa ordningsvakter, som var otrevliga eller hotfulla mot mig.
Med åren blev dock svineriet och inte minst markskadorna på den gräsbevuxna flygfältet för mycket för arrangören. Vissa år när det ösregnade och vattnet stod en decimeter högt på campingområdet, så krävdes det traktorer för att dra loss bilar och bussar ur leran – vilket orsakade stora markskador på flygfältet. Griscampingen stängdes för gått och besökarna till Power Big Meet fick hålla till godo med etablerade campingar i Västerås.
Det är nu många år sedan Griscampingen stängdes. Bilträffen i Västerås heter numera Summer Meet. Men Griscampingen lever ännu kvar i berättelser och skrönor – även hos dem som aldrig var där.
Den uppländska orten Knutby är känd för mycket. Mindre känt är slaget vid Knutby kyrka år 1469 då femhundra personer lär ha slagits ihjäl.
Reportage. 1400-talets senare hälft och början av 1500-talet var en orolig tid i Sverige som präglades av konflikter med den danska kungen, men även av inbördeskrig. En av konfliktens huvudpersoner var riksrådet och väpnaren Erik Karlsson Vasa.
Bent Syse är Upplandsmuseets tidigare chef.
-Slaget vid Knutby har bland medeltidens krig placerats inom Erik Karlsson Vasas uppror, som inte direkt kan kopplas till konflikten med den danska kungen Christian I. Eventuellt handlar Vasas uppror mot adeln och den svenska kungen Karl Knutsson Bonde, säger Bent Syse.
Knutby kyrka. Gråstensmuren är från medeltiden och på många sätt unik för Uppland. Den har i stort sett samma utseende idag som den hade på medeltiden. Mot norr, öster och väster finns medeltida stigluckorna, det vill säga in- och utgångarna till kyrkogården, bevarade. Ålderdomligt låsvred i Knutby kyrkas östra stiglucka.
Slaget vid Knutby kyrka nämns i flera senmedeltida krönikor, bland annat Sturekrönikan. Med en ungefärlig översättning blir det så här på dagens svenska:
”Rodenmän reste sedan en här och kom Erik Karlsson där då fick alla fly till en kyrka som heter Knutby och han snabbt efter drog och alla i hären nidher slog.”
Även den dåtida historikern Olaus Petri nämner striderna vid Knutby i sin ”Svenska krönika” från 1530-talet.
”Men konung karl sendhe itt taalfolk ifra Stockholm…” står det i Olaus Petris krönika.
Enligt folksägnen ska femhundra personer ska ha begravts efter slaget vid Knutby kyrka. Men några arkeologiska bevis för var slaget skedde finns inte.
Bent Syse berättar att Erik Karlsson Vasas ”styrkor” bestod av allsköns folk, till exempel stråtrövare. Hösten 1469 vann de ett slag mot kungens män i Arboga, som sedan plundrades. De fortsatte till Västerås, som belägrades, och gav sig sedan på Uppsala som intogs utan motstånd.
-Vad som sedan sker är att en mindre del av kung Karl Knutsson Bondes styrkor besegras av Erik Karlsson Vasa vid Knutby kyrka under senhösten eller vintern 1469, säger Bent Syse.
Bent Syse.
Bent Syse fortsätter:
-Därefter har Sten Sture (som efterträdde Karl Knutsson Bonde som riksföreståndare reds.anm.) mobiliserat allmogen från Roslagen, Dalarna och Södermanland mot Erik Karlsson Vasa. Året efter lider Erik Karlsson Vasa ett svårt nederlag vid slaget vid Uppebo färja i Dalarna. Han flyr sedan till Danmark, säger Bent Syse.
Hur trovärdiga är de medeltida krönikorna när det gäller slaget?
-Källvärdet i krönikorna har ifrågasatts av historiker, ofta när det gäller propagandistiska inslag. Men mycket av dessa texter kan ändå vila på fakta. Slaget vid Knutby är inte en större sammandrabbning och det spelar ingen direkt politisk eller propagandistisk roll, säger han.
Knutby kyrka äldsta delar är från 1200-talet. Men arkeologiska fynd tyder på att det funnits en äldre träkyrka på platsen.
Slaget vid Knutby levde länge kvar i folksägnen. Ett exempel är ”Svenska folkets sagohävder”, som gavs ut av folklivsforskaren Arvid August Afzelius i mitten av 1800-talet. Där pekas en äng i kyrkans närhet ut som plats för slaget.
”Ett minne af striden vid Knutby i Uppland, där svenskarna försvarat sig manligen, ändock de blefvo öfermannade, är en sänkning på en äng icke långt från kyrkan, där lantfolket säger att 500 danskar blivit begrafna” skriver Arvid Afzelius.
Det har från flera håll även hävdats att Knutby kyrkas medeltida mur skulle ha använts som en försvarsanläggning under Knutbyslaget. Ett exempel är boken Roslagens kyrkor från 1979. Några bevis för detta påstående finns inte.
Åtskilliga personer har tolkat och tolkar fortfarande den medeltida muren runt Knutby kyrka som en försvarsanläggning – en skans, som användes vid Knutbyslaget. Men några bevis för detta finns inte.
Ett annat exempel är den lokala folklivsskildraren Viktor Svensk som 1944 publicerade en teori om slagets lokalisering. Den gick ut på att Mörby, som idag är en privatägd slottsruin belägen knappt två mil sydöst om Knutby, ska ha spelat en roll i stridigheterna. Han såg en koppling till Johan Slaweka, vars sätesgård vid tiden för slaget var Mörby. Slaweka var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlssons Vasas sida.
Mörby. År 1469 fanns inte det slott som idag står som ruin vid Mörby. Vid 1450 byggdes den förstta stenbyggnaden som idag är en del i ruinens norra länga. Vid tiden för Knutbyslaget var Mörby sätesgård åt Johan Slaweka, Han var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlsson Vasas sida. Denna koppling resulterade i Viktor Svensk teori om att Mörby ska ha haft en roll i Knutbyslaget.
Bent Syse tvivlar inte på att slaget har ägt rum. Han poängterar att folksägnen nämner flera platser.
-Det är allt från Mörby, en äng en bit från kyrkan och en plats mellan kyrkan och Ösby – 1,5 kilometer väster om Knutby som nämns. Personligen anser jag att platsen finns att söka i närheten av kyrkan. Frågan är bara var? Mig veterligen har inga fynd som kan knytas till slaget gjorts, säger Bent Syse.