Slaget i Knutby en historisk gåta

Den uppländska orten Knutby är känd för mycket. Mindre känt är slaget vid Knutby kyrka år 1469 då femhundra personer lär ha slagits ihjäl.

Reportage. 1400-talets senare hälft och början av 1500-talet var en orolig tid i Sverige som präglades av konflikter med den danska kungen, men även av inbördeskrig. En av konfliktens huvudpersoner var riksrådet och väpnaren Erik Karlsson Vasa.

Bent Syse är Upplandsmuseets tidigare chef.

-Slaget vid Knutby har bland medeltidens krig placerats inom Erik Karlsson Vasas uppror, som inte direkt kan kopplas till konflikten med den danska kungen Christian I. Eventuellt handlar Vasas uppror mot adeln och den svenska kungen Karl Knutsson Bonde, säger Bent Syse.

Knutby kyrka. Gråstensmuren är från medeltiden och på många sätt unik för Uppland. Den har i stort sett samma utseende idag som den hade på medeltiden. Mot norr, öster och väster finns medeltida stigluckorna, det vill säga in- och utgångarna till kyrkogården, bevarade.
Ålderdomligt låsvred i Knutby kyrkas östra stiglucka.

Slaget vid Knutby kyrka nämns i flera senmedeltida krönikor, bland annat Sturekrönikan. Med en ungefärlig översättning blir det så här på dagens svenska:

”Rodenmän reste sedan en här
och kom Erik Karlsson där
då fick alla fly
till en kyrka som heter Knutby
och han snabbt efter drog
och alla i hären nidher slog.”

Även den dåtida historikern Olaus Petri nämner striderna vid Knutby i sin ”Svenska krönika” från 1530-talet.

”Men konung karl sendhe itt taalfolk ifra Stockholm…” står det i Olaus Petris krönika.

Enligt folksägnen ska femhundra personer ska ha begravts efter slaget vid Knutby kyrka. Men några arkeologiska bevis för var slaget skedde finns inte.

Bent Syse berättar att Erik Karlsson Vasas ”styrkor” bestod av allsköns folk, till exempel stråtrövare. Hösten 1469 vann de ett slag mot kungens män i Arboga, som sedan plundrades. De fortsatte till Västerås, som belägrades, och gav sig sedan på Uppsala som intogs utan motstånd.

-Vad som sedan sker är att en mindre del av kung Karl Knutsson Bondes styrkor besegras av Erik Karlsson Vasa vid Knutby kyrka under senhösten eller vintern 1469, säger Bent Syse.

Bent Syse.

Bent Syse fortsätter:

-Därefter har Sten Sture (som efterträdde Karl Knutsson Bonde som riksföreståndare reds.anm.) mobiliserat allmogen från Roslagen, Dalarna och Södermanland mot Erik Karlsson Vasa. Året efter lider Erik Karlsson Vasa ett svårt nederlag vid slaget vid Uppebo färja i Dalarna. Han flyr sedan till Danmark, säger Bent Syse.   

Hur trovärdiga är de medeltida krönikorna när det gäller slaget?

-Källvärdet i krönikorna har ifrågasatts av historiker, ofta när det gäller propagandistiska inslag. Men mycket av dessa texter kan ändå vila på fakta. Slaget vid Knutby är inte en större sammandrabbning och det spelar ingen direkt politisk eller propagandistisk roll, säger han.

Knutby kyrka äldsta delar är från 1200-talet. Men arkeologiska fynd tyder på att det funnits en äldre träkyrka på platsen.

Slaget vid Knutby levde länge kvar i folksägnen. Ett exempel är ”Svenska folkets sagohävder”, som gavs ut av folklivsforskaren Arvid August Afzelius i mitten av 1800-talet. Där pekas en äng i kyrkans närhet ut som plats för slaget.

”Ett minne af striden vid Knutby i Uppland, där svenskarna försvarat sig manligen, ändock de blefvo öfermannade, är en sänkning  på en äng icke långt från kyrkan, där lantfolket säger att 500 danskar blivit begrafna” skriver Arvid Afzelius.

Det har från flera håll även hävdats att Knutby kyrkas medeltida mur skulle ha använts som en försvarsanläggning under Knutbyslaget. Ett exempel är boken Roslagens kyrkor från 1979. Några bevis för detta påstående finns inte.

Åtskilliga personer har tolkat och tolkar fortfarande den medeltida muren runt Knutby kyrka som en försvarsanläggning – en skans, som användes vid Knutbyslaget. Men några bevis för detta finns inte.

Ett annat exempel är den lokala folklivsskildraren Viktor Svensk som 1944 publicerade en teori om slagets lokalisering. Den gick ut på att Mörby, som idag är en privatägd slottsruin belägen knappt två mil sydöst om Knutby, ska ha spelat en roll i stridigheterna. Han såg en koppling till Johan Slaweka, vars sätesgård vid tiden för slaget var Mörby. Slaweka var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlssons Vasas sida.

Mörby. År 1469 fanns inte det slott som idag står som ruin vid Mörby. Vid 1450 byggdes den förstta stenbyggnaden som idag är en del i ruinens norra länga. Vid tiden för Knutbyslaget var Mörby sätesgård åt Johan Slaweka, Han var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlsson Vasas sida. Denna koppling resulterade i Viktor Svensk teori om att Mörby ska ha haft en roll i Knutbyslaget.

Bent Syse tvivlar inte på att slaget har ägt rum. Han poängterar att folksägnen nämner flera platser.

-Det är allt från Mörby, en äng en bit från kyrkan och en plats mellan kyrkan och Ösby – 1,5 kilometer väster om Knutby som nämns. Personligen anser jag att platsen finns att söka i närheten av kyrkan. Frågan är bara var? Mig veterligen har inga fynd som kan knytas till slaget gjorts, säger Bent Syse.

Text och foto: Jens Flyckt

11 tankar på “Slaget i Knutby en historisk gåta

  1. Karl Gunnar Åberg, Knutby och jag har besökt de platser där slaget ägt rum, dels vägen mellan Mörby-Knutby kyrka och dels vägen Almunge(Uppsala)- Knutby kyrka. Slaget inträffade på 3 ställen. När järvägen byggdes 1874 mot Rånäs fördes många lik i lådor och begravdes inne på gravområdet vid Knutby Kyrka enligt ett protokoll från Landsarkivet i Uppsala. Karl Gunnar och jag har lagt ner många timmar på detta sökande om slaget och vi sitter inne om mycket på detta slag!

    Gilla

    • Hej Torsten. Tack för ditt svar. Det är mycket intressant information du har och som jag misstänker inte ens Upplandsmuseet känner till. Jag gör gärna en uppföljning. Jag mejlar dig under dagen. Hälsningar Jens Flyckt

      Gilla

      • En karta från 1786 över Hemåla visar på ” Mansgravar” snett emot Skogshall. Greve Klingsbor besökte omkring 1860-70 denna backe och fann gravar med jordkullar på denna plats. Detta har ja läst på Museet på Narvavägen. När man byggde järnvägen hämtade man bort gruset från bl a denna plats när man byggde vidare mot Rånäs och Rimbo. Fram till Knutby station hämtade man från Selknä mellan Länna-Funbo. Vägen Gottröra-Knutby fanns på 1400-talet. Vägen Knutby-Rånäs kom till på 1700-talet. Mer finns att berätta!

        Gilla

      • Man byggde inte järnvägen på ett(1) år. Gustav von Essen som ägde Salsta med Vattholma bruk ägde även Länna Bruk. Han var först med att dra räls Uppsala-Länna. Därefter drogs rälsen vidare Almunge, Knutby och Rimbo senare. Därefter mot Norrtälje. Långt senare Rimbo- Stockholm Östra. De första passagerare vagnarna i Knutby kom 1884.

        Gilla

  2. Reuterskiöldarna på Gimo och Rånäs propsade på att rälsen skulle dras via Tunbacken där det fanns en massa grus gratis att hämta i stället för Gränsta som många önskade. Timmer och järn skulle fraktas mella Gimo och Rånäs. Senare kom även järnvägen till mellan Faringe-Gimo. Bruken skulle länkas samman via järnväg. Platscheferna vid Vällnora och Bennebol var mycket lyhörda på 1870-talet därför man ville frakta järntackor på denna räls. Allt om hela långa järnvägen kan du se i protokoll på Riksarkivet, Arninge i en stor A4 pärm.

    Gilla

  3. Rättelse: Gustav von Essen heter han som bor vid Salsta idag! Hans farfarsfar hette Fredrik von Essen och det var han som drog järnvägen Uppsala-Länna Bruk!

    Gilla

  4. Karl Knutsson Bonde köpte Hemåla, Knutby 1441 och dog 1471. S. k. ”Mansgravbacken” låg på Hemålaskogen strax intill vid numera rivna Skogshall!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s