Djävlar och halshuggning av barn

Sedan år 1471 har konfirmander, brudpar och andra församlingsmedlemmar betraktat och säkert känt fasa över motiven i Roslagsbros kyrkas kalkmålningar.
I ett av motiven gör sig Abraham sig redo att med svärd halshugga sin son.

Text och foto: Jens Flyckt

Abraham betraktas, både av judar och kristna, som grundare av judendomen. Inom Islam, där han heter Ibrahim, ses han som en av de viktigaste profeterna.

Abraham ska på uppmaning från Gud offra sin son, Isak. Men i sista stund griper Guds ängel tag i hans arm och stoppar honom. Notera vedhögen där han skulle bränna kroppen på.
Medeltida kalkmålningar i Roslagsbro kyrka, Uppland.

Det är framför allt i Första Moseboken (Gamla testamentet) som det berättas om Abraham, som ska ha blivit 175 år gammal och som hundraåring fick sin sista son, Isak.
Abrahams betydelse är knuten till hans förbund med Gud – som mot hans lojalitet lovar att hans ättlingar ska få ärva landet.

Roslagsbro kyrkas mellersta valv med kalkmålningar från 1470-talet. Längst ner till höger i bilden skymtar motivet med Abrahams offer.

För att pröva Abrahams lojalitet kräver Gud att han ska offra sin son Isak som brännoffer, enligt den kristna traditionen. Abraham gör sig beredd att halshugga och sedan bränna sonen. Han höjer svärdet, men i sista sekund greppar Herrens ängeln hans arm och säger åt Abraham att offra en vädur istället.

I ett annat av många andra motiv i Roslagsbro kyrka leder djävulen en yngling ut ur koret.

Djävulen leder bort en yngling, kalkmålning i Roslags-bros kyrkas kor.

Kalkmålningarna i Roslagsbro kyrka kan spåras till 1300-talet, men ersattes med nuvarande målningar på 1470-talet. Väggmålningarna kalkades över år 1752, men togs fram 1929. Vid restaureringen skadades väggmålningarna.

Valvmålningarna, där bland annat Abrahams offer skildras, har aldrig varit överkalkade.

Enligt äldre uppgifter fanns tidigare årtalet 1471 angivet i kalkmålningarna.

Slaget i Knutby en historisk gåta

Den uppländska orten Knutby är känd för mycket. Mindre känt är slaget vid Knutby kyrka år 1469 då femhundra personer lär ha slagits ihjäl.

Reportage. 1400-talets senare hälft och början av 1500-talet var en orolig tid i Sverige som präglades av konflikter med den danska kungen, men även av inbördeskrig. En av konfliktens huvudpersoner var riksrådet och väpnaren Erik Karlsson Vasa.

Bent Syse är Upplandsmuseets tidigare chef.

-Slaget vid Knutby har bland medeltidens krig placerats inom Erik Karlsson Vasas uppror, som inte direkt kan kopplas till konflikten med den danska kungen Christian I. Eventuellt handlar Vasas uppror mot adeln och den svenska kungen Karl Knutsson Bonde, säger Bent Syse.

Knutby kyrka. Gråstensmuren är från medeltiden och på många sätt unik för Uppland. Den har i stort sett samma utseende idag som den hade på medeltiden. Mot norr, öster och väster finns medeltida stigluckorna, det vill säga in- och utgångarna till kyrkogården, bevarade.
Ålderdomligt låsvred i Knutby kyrkas östra stiglucka.

Slaget vid Knutby kyrka nämns i flera senmedeltida krönikor, bland annat Sturekrönikan. Med en ungefärlig översättning blir det så här på dagens svenska:

”Rodenmän reste sedan en här
och kom Erik Karlsson där
då fick alla fly
till en kyrka som heter Knutby
och han snabbt efter drog
och alla i hären nidher slog.”

Även den dåtida historikern Olaus Petri nämner striderna vid Knutby i sin ”Svenska krönika” från 1530-talet.

”Men konung karl sendhe itt taalfolk ifra Stockholm…” står det i Olaus Petris krönika.

Enligt folksägnen ska femhundra personer ska ha begravts efter slaget vid Knutby kyrka. Men några arkeologiska bevis för var slaget skedde finns inte.

Bent Syse berättar att Erik Karlsson Vasas ”styrkor” bestod av allsköns folk, till exempel stråtrövare. Hösten 1469 vann de ett slag mot kungens män i Arboga, som sedan plundrades. De fortsatte till Västerås, som belägrades, och gav sig sedan på Uppsala som intogs utan motstånd.

-Vad som sedan sker är att en mindre del av kung Karl Knutsson Bondes styrkor besegras av Erik Karlsson Vasa vid Knutby kyrka under senhösten eller vintern 1469, säger Bent Syse.

Bent Syse.

Bent Syse fortsätter:

-Därefter har Sten Sture (som efterträdde Karl Knutsson Bonde som riksföreståndare reds.anm.) mobiliserat allmogen från Roslagen, Dalarna och Södermanland mot Erik Karlsson Vasa. Året efter lider Erik Karlsson Vasa ett svårt nederlag vid slaget vid Uppebo färja i Dalarna. Han flyr sedan till Danmark, säger Bent Syse.   

Hur trovärdiga är de medeltida krönikorna när det gäller slaget?

-Källvärdet i krönikorna har ifrågasatts av historiker, ofta när det gäller propagandistiska inslag. Men mycket av dessa texter kan ändå vila på fakta. Slaget vid Knutby är inte en större sammandrabbning och det spelar ingen direkt politisk eller propagandistisk roll, säger han.

Knutby kyrka äldsta delar är från 1200-talet. Men arkeologiska fynd tyder på att det funnits en äldre träkyrka på platsen.

Slaget vid Knutby levde länge kvar i folksägnen. Ett exempel är ”Svenska folkets sagohävder”, som gavs ut av folklivsforskaren Arvid August Afzelius i mitten av 1800-talet. Där pekas en äng i kyrkans närhet ut som plats för slaget.

”Ett minne af striden vid Knutby i Uppland, där svenskarna försvarat sig manligen, ändock de blefvo öfermannade, är en sänkning  på en äng icke långt från kyrkan, där lantfolket säger att 500 danskar blivit begrafna” skriver Arvid Afzelius.

Det har från flera håll även hävdats att Knutby kyrkas medeltida mur skulle ha använts som en försvarsanläggning under Knutbyslaget. Ett exempel är boken Roslagens kyrkor från 1979. Några bevis för detta påstående finns inte.

Åtskilliga personer har tolkat och tolkar fortfarande den medeltida muren runt Knutby kyrka som en försvarsanläggning – en skans, som användes vid Knutbyslaget. Men några bevis för detta finns inte.

Ett annat exempel är den lokala folklivsskildraren Viktor Svensk som 1944 publicerade en teori om slagets lokalisering. Den gick ut på att Mörby, som idag är en privatägd slottsruin belägen knappt två mil sydöst om Knutby, ska ha spelat en roll i stridigheterna. Han såg en koppling till Johan Slaweka, vars sätesgård vid tiden för slaget var Mörby. Slaweka var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlssons Vasas sida.

Mörby. År 1469 fanns inte det slott som idag står som ruin vid Mörby. Vid 1450 byggdes den förstta stenbyggnaden som idag är en del i ruinens norra länga. Vid tiden för Knutbyslaget var Mörby sätesgård åt Johan Slaweka, Han var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlsson Vasas sida. Denna koppling resulterade i Viktor Svensk teori om att Mörby ska ha haft en roll i Knutbyslaget.

Bent Syse tvivlar inte på att slaget har ägt rum. Han poängterar att folksägnen nämner flera platser.

-Det är allt från Mörby, en äng en bit från kyrkan och en plats mellan kyrkan och Ösby – 1,5 kilometer väster om Knutby som nämns. Personligen anser jag att platsen finns att söka i närheten av kyrkan. Frågan är bara var? Mig veterligen har inga fynd som kan knytas till slaget gjorts, säger Bent Syse.

Text och foto: Jens Flyckt

Mårten bygger hus som på medeltiden

Mårten Forssman är timmerman. I Sigtuna Museum & Arts utställningslokaler i Sigtuna stad återskapar han delar av ett hus från 1100-talet.

Huset, som nu får tre väggar och tak, har hämtat inspiration från ett lerklinat flätverkshus från medeltiden som arkeologerna hittade i staden.

-Jag tycker om att jobba med historiska föremål och historiska tekniker, säger Mårten Forssman.

Mårten Forssman arbetar som timmerman.

Det ursprungliga huset var byggt med stolpverksteknik och med en träsyll som låg direkt mot marken. Genom ett av fönstren i museets utställningslokal kan man se det kvarter vid Stora gatan där huset låg för närmare tusen år sedan.

I resterna av det ursprungliga huset fann arkeologerna mängder av hornspill – det vill säga rester av älghorn. Det var en kammakares verkstad där kammar av älghorn, som var populära på 1100-talet, hade tillverkats.

Det är inte fråga om en kopia av huset från 1100-talet. Istället handlar det om en byggnation som är anpassad efter Sigtuna Museum & Arts utställning.

Huset är en del av Sigtuna Museums & Arts basutställning där vardagsliv speglas – från miljonprogrammen till medeltidens Sigtuna.

Anders Söderberg, antikvarie vid Sigtuna Museum & Art, berättar att huset rent arkitektoniskt representerar en byggnadstyp som var vanlig i Sigtuna under 1000-talets och en bit in på 1100-talet.

Anders Söderberg påpekar att det inte är fråga om en kopia av originalhuset, utan en öppen konstruktion som anpassas efter utställningsrummet och den pedagogiska inriktning som utställningen har. Det kommer att ligga hantverksspill på golvet, som det gjorde i det ursprungliga huset. Det kommer även finnas en arbetsbänk och halvfabrikat av kammar som besökarna kan ta på.

En av de sista arbetsuppgifterna som Mårten har att göra är flätverket.

-Delar av husväggen flätar jag med vidjor. Jag är lite osäker på vilket trädslag de använde på medeltiden. Jag använder ask, men funderar på om det inte kan ha varit hassel de använde, säger han.

Mårsten Forssman säger att flätverket av vidjor egentligen ska täckas med lerklining – en blandning av gödsel, lera och halm. Men i och med att barnen som besöker utställningen ska kunna titta ut och in genom väggen, så blir det ingen lerklining.

Ursprungligen var flätverket täckt med så kallad lerklining, en blandning av halm, gödsel och lera.  Vidjorna fungerade som armering i väggen. Lerklining av väggar, en teknik som användes på knuttimrade hus ända in på 1900-talet, skapar en isolerande, hållbar och skyddande yta.

-Här är det tänkt att barnen som besöker utställningen ska kunna se ut genom väggen. Därför är inte vidjorna lerklinade, säger Mårten Forssman.

 Varför blev du timmerman?

-Hemma på gården utanför Sigtuna har vi flera timmerhus som jag gått och tittat på och funderat över hur de byggdes. Det var mitt historieintresse som gjorde att jag sökte utbildningen till timmerman på Gotlands högskola för tio år sedan, säger Mårten Forssman.

Hur är intresset för den hantverkstradition som du representerar?

-Under de tio åren jag har varit verksam så har intresset ökat. Allt fler efterfrågar traditionella hantverksmetoder. Det är både renoveringar och nyproduktioner som efterfrågas, säger han.

I Mårtens redskapslåda finns många redskap och verktyg som har sett likadana ut i närmare tvåtusen år. 

I den modrena timmermannens redskapslåda finns verktyg som inte förändrats nämnvärt på tvåtusen år.

-Takbrädorna har jag till exempel hyvlat med en skave, som är en medeltida hyvel, säger Mårten Forssman.

Text och Foto: Jens Flyckt