Journalist sedan mång år. Gillar att skriva om udda personer, sevärda platser, forntid, historia och märkliga händelser.
Sverigereportage.com är ett ideellt projekt - vilket innebär att sidan/bloggen inte är vinstdrivande eller har några inkomster av annons eller sponsorer. Verksamheten är politiskt och religiös obunden.
Text och foto: Jens Flyckt om inget annat anges.
Allt material på Sverigereportage.com är producerat av Jens Flyckt och är skyddat av upphovsrätt.
Undantaget är de få bilder som kommer från museer och omfattas av Public Domain.
Överträdelser av upphovsrätten beivras.
Så här år tittar en av vårens första blommor upp – pestskråp. Framåt sommaren bildar den det svenska växtrikets största blad.
Text och foto: Jens Flyckt
Pestskråp som tittar fram ur jorden i mars.
Natur. Under medeltiden trodde man att pestskråp kunde bota pesten, vilket den inte kan. Växten har dock medicinska egenskaper. Under modern tid har man upptäckt att pestskråp innehåller ämnen som är kramplösande.
Pestskråp växer ofta på historiska platser som slott, herrgårdar och medeltida kyrkor. I regel så bildar den tjocka och marktäckande bestånd vid dammar och diken.
Text och foto: Jens Flyckt Det är i juli och året är 1997. Platsen är bilträffen Power Big Meet i Västerås och en stor, tillfällig campingplats som kallades ”Griscampingen”. Denna camping var under många år var förlagd på sportflygfältet.
Reportage. Griscampingen var en lågpriscamping som inte gick att boka i förväg och som stundtals var en juridisk frizon som polisen drog sig för att åka in i. Där brändes det husvagnar, det kördes på fyllan, det varvades V8-motorer nätterna igenom. Utanför var och varannat tält, husvagn, bil eller buss stod ett brummande elverk. Det söps hejdvilt. Men där campade även vanligt folk. Det var intresset för amerikanska bilar som förenade besökarna.
Men Griscampingen var även en plats där plånböcker på instrumentpaneler i öppna bilar fick ligga kvar utan att någon stal den. Det var en plats där en kvarglömd fotoväska, med optik för tiotusentals kronor, återlämnades till en mycket tacksam ägare – det vill säga jag.
Själv tillbringade jag många timmar med kameran på Griscampingen genom åren – natt som dag. Jag gjorde ingen hemlighet om vem jag var journalist och varför jag fotograferade. Resultatet blev hundratals bilder. Under alla dessa år var det aldrig någon på Griscampingen, med undantag från vissa ordningsvakter, som var otrevliga eller hotfulla mot mig.
Med åren blev dock svineriet och inte minst markskadorna på den gräsbevuxna flygfältet för mycket för arrangören. Vissa år när det ösregnade och vattnet stod en decimeter högt på campingområdet, så krävdes det traktorer för att dra loss bilar och bussar ur leran – vilket orsakade stora markskador på flygfältet. Griscampingen stängdes för gått och besökarna till Power Big Meet fick hålla till godo med etablerade campingar i Västerås.
Det är nu många år sedan Griscampingen stängdes. Bilträffen i Västerås heter numera Summer Meet. Men Griscampingen lever ännu kvar i berättelser och skrönor – även hos dem som aldrig var där.
Den uppländska orten Knutby är känd för mycket. Mindre känt är slaget vid Knutby kyrka år 1469 då femhundra personer lär ha slagits ihjäl.
Reportage. 1400-talets senare hälft och början av 1500-talet var en orolig tid i Sverige som präglades av konflikter med den danska kungen, men även av inbördeskrig. En av konfliktens huvudpersoner var riksrådet och väpnaren Erik Karlsson Vasa.
Bent Syse är Upplandsmuseets tidigare chef.
-Slaget vid Knutby har bland medeltidens krig placerats inom Erik Karlsson Vasas uppror, som inte direkt kan kopplas till konflikten med den danska kungen Christian I. Eventuellt handlar Vasas uppror mot adeln och den svenska kungen Karl Knutsson Bonde, säger Bent Syse.
Knutby kyrka. Gråstensmuren är från medeltiden och på många sätt unik för Uppland. Den har i stort sett samma utseende idag som den hade på medeltiden. Mot norr, öster och väster finns medeltida stigluckorna, det vill säga in- och utgångarna till kyrkogården, bevarade. Ålderdomligt låsvred i Knutby kyrkas östra stiglucka.
Slaget vid Knutby kyrka nämns i flera senmedeltida krönikor, bland annat Sturekrönikan. Med en ungefärlig översättning blir det så här på dagens svenska:
”Rodenmän reste sedan en här och kom Erik Karlsson där då fick alla fly till en kyrka som heter Knutby och han snabbt efter drog och alla i hären nidher slog.”
Även den dåtida historikern Olaus Petri nämner striderna vid Knutby i sin ”Svenska krönika” från 1530-talet.
”Men konung karl sendhe itt taalfolk ifra Stockholm…” står det i Olaus Petris krönika.
Enligt folksägnen ska femhundra personer ska ha begravts efter slaget vid Knutby kyrka. Men några arkeologiska bevis för var slaget skedde finns inte.
Bent Syse berättar att Erik Karlsson Vasas ”styrkor” bestod av allsköns folk, till exempel stråtrövare. Hösten 1469 vann de ett slag mot kungens män i Arboga, som sedan plundrades. De fortsatte till Västerås, som belägrades, och gav sig sedan på Uppsala som intogs utan motstånd.
-Vad som sedan sker är att en mindre del av kung Karl Knutsson Bondes styrkor besegras av Erik Karlsson Vasa vid Knutby kyrka under senhösten eller vintern 1469, säger Bent Syse.
Bent Syse.
Bent Syse fortsätter:
-Därefter har Sten Sture (som efterträdde Karl Knutsson Bonde som riksföreståndare reds.anm.) mobiliserat allmogen från Roslagen, Dalarna och Södermanland mot Erik Karlsson Vasa. Året efter lider Erik Karlsson Vasa ett svårt nederlag vid slaget vid Uppebo färja i Dalarna. Han flyr sedan till Danmark, säger Bent Syse.
Hur trovärdiga är de medeltida krönikorna när det gäller slaget?
-Källvärdet i krönikorna har ifrågasatts av historiker, ofta när det gäller propagandistiska inslag. Men mycket av dessa texter kan ändå vila på fakta. Slaget vid Knutby är inte en större sammandrabbning och det spelar ingen direkt politisk eller propagandistisk roll, säger han.
Knutby kyrka äldsta delar är från 1200-talet. Men arkeologiska fynd tyder på att det funnits en äldre träkyrka på platsen.
Slaget vid Knutby levde länge kvar i folksägnen. Ett exempel är ”Svenska folkets sagohävder”, som gavs ut av folklivsforskaren Arvid August Afzelius i mitten av 1800-talet. Där pekas en äng i kyrkans närhet ut som plats för slaget.
”Ett minne af striden vid Knutby i Uppland, där svenskarna försvarat sig manligen, ändock de blefvo öfermannade, är en sänkning på en äng icke långt från kyrkan, där lantfolket säger att 500 danskar blivit begrafna” skriver Arvid Afzelius.
Det har från flera håll även hävdats att Knutby kyrkas medeltida mur skulle ha använts som en försvarsanläggning under Knutbyslaget. Ett exempel är boken Roslagens kyrkor från 1979. Några bevis för detta påstående finns inte.
Åtskilliga personer har tolkat och tolkar fortfarande den medeltida muren runt Knutby kyrka som en försvarsanläggning – en skans, som användes vid Knutbyslaget. Men några bevis för detta finns inte.
Ett annat exempel är den lokala folklivsskildraren Viktor Svensk som 1944 publicerade en teori om slagets lokalisering. Den gick ut på att Mörby, som idag är en privatägd slottsruin belägen knappt två mil sydöst om Knutby, ska ha spelat en roll i stridigheterna. Han såg en koppling till Johan Slaweka, vars sätesgård vid tiden för slaget var Mörby. Slaweka var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlssons Vasas sida.
Mörby. År 1469 fanns inte det slott som idag står som ruin vid Mörby. Vid 1450 byggdes den förstta stenbyggnaden som idag är en del i ruinens norra länga. Vid tiden för Knutbyslaget var Mörby sätesgård åt Johan Slaweka, Han var en av flera adelsmän som stod på Erik Karlsson Vasas sida. Denna koppling resulterade i Viktor Svensk teori om att Mörby ska ha haft en roll i Knutbyslaget.
Bent Syse tvivlar inte på att slaget har ägt rum. Han poängterar att folksägnen nämner flera platser.
-Det är allt från Mörby, en äng en bit från kyrkan och en plats mellan kyrkan och Ösby – 1,5 kilometer väster om Knutby som nämns. Personligen anser jag att platsen finns att söka i närheten av kyrkan. Frågan är bara var? Mig veterligen har inga fynd som kan knytas till slaget gjorts, säger Bent Syse.
Bilden. Dumle är inte som andra fiskar. Han eller hon är mer intresserad av vad som händer utanför akvariet och kommer genast fram till alla som stannar till utanför glaset.
Den nionde september 2018 bröt signaturerna DH och AH upp en kommunalt ägd cementplatta på trottoaren vid Salagatan i centrala Uppsala. Sedan dess har tusentals skor trampat på deras kärleksförklaring.
Sakta övergår ytvattnet till iskristaller i kvällskylan och framåt morgonen kommer viken täckas av en millimetertunn is – som dagsmejan pressar tillbaka.
Vintern har varit mild, vilket uppskattas av bävrarna som i strandkanten under granskogens dunkel bygger sig en ny hydda.
