Bygger gård i westernstil

Hur bygger man en hel gård med boningshus, stall och affärslokal från grunden, men till en tredjedel av vad det annars kostar?
Det vet egenföretagaren Michael Karlsson som under två år har hållit på med sitt livs byggprojekt – mitt i den skog där han jagat sedan tonåren.

Text och foto: Jens Flyckt

För tre år sedan bestämde sig Mickael Karlsson och hans familj, sambon Susanne Östergren och dottern ,Mary-Liinn Karlsson att bryta upp och bygga en ny gård från grunden – mitt i den egna skogen.

-Designen är vår egen. Inspirationen fick jag när vi tittade på Jills veranda på TV, säger Michael Karlsson.

Juli 2020. Efter två åts arbete kan Michael Karlsson, sambon Susanne Östergren och dottern Mary-Linn Karlsson se mödan av allt slit. Men ännu återstår mycket att göra på den nybyggda gården i westernstil.

Michael Karlsson är 55 år gammal, egenföretagare och säljer antika vapen. Han är uppvuxen på marken. Där har han jagat sedan yngre tonåren. Bara några meter från den plats där stallet står sköt han sina första vildsvin i början av 2000-talet.

Rester av det jakttorn som i många år stod på platsen och varifrån många älgar och vildsvin har skjutits.

-Där borta dog min morfar. Det var på älgjakten när han plötsligt föll ihop, säger han och pekar mot uppfarten.

Förutom arbeten som el, VVS och eldstäder har han gjort det mesta själv – med lite hjälp från vänner.

Våren 2020. Förberedelser inför murning av skorsten.

Det är på många sätt ett unikt byggprojekt och det gäller inte enbart byggstilen. Husen är byggda med lösvirke från den egna skogen.

Sågat virke från den egna skogen runt knuten.

-Virket kommer till största del från min egen skog här utanför. Det är få sågverk som åtar sig att såga mindre partier timmer. Men jag har tur. En lokal såg har sågat upp det mesta av timret, säger han

För att hålla byggkostnaderna nere, men även av miljöskäl, har han köpt byggmaterial som antingen är begagnat eller nytt material från utförsäljningar, konkurser och privatannonser. Spik, skruv, fönster, lås, dörrar, klinkers, färgpigment och mycket annat har han köpt på Blocket och Tradera under flera års tid.  

Elskåp med porslinssäkringar är funktionssäkert och betydligt billigare än moderna proppskåp med automatsäkringar.

-Mycket av byggmaterialet är begagnat, till exempel köket. Det är från 1980-talet och det köpte vi i Dalarna. Det är ett kvalitetskök med solida träluckor. Inklusive frakten så gick det på 25 000 kronor. Då ingick bland annat spishäll samt sex år gammal kyl och frys, säger han.

Mycket i Michael Karlssons gårdsbygge är återanvänt byggnadsmaterial, som denna 1800-talsdörr från ett tingshus.

Han blandar gärna gammal och nytt. Ett exempel är dörren i hans affärslokal. Den är från 1800-talet och kommer från ett tingshus i Uppland.

-Den dörren har jag haft liggande ganska länge. Tingshuset skulle byggas om och dörren skulle kastas. Men istället för att hamna i en container så tog jag hand om den, säger han.

Gjutning av husgrund hösten 2018.

Sverigereportage har följt Michael Karlsson från byggstarten 2018 – då den blivande gården endast var en glänta med jakttorn mitt i skogen. I början av juli 2020 var det mesta klart, även om det återsodr en del detaljer.

Vintern 2018. Snöskottning av stallbygget.

Gården består av en tvåplansvilla, affärslokal för den egna verksamheten, stall, större förråd, pumphus och hönshus. En kombinerad slaktbod och kylrum, för vilt han skjuter, är under uppbyggnad.

Vintern 2019. Arbetet med boningshuset fortskrider.

Vad har bygget kostat fram tills nu?

– Cirka 1,5 miljoner kronor. Men då ingår allt, till exempel gjutning av husgrunder, borrning av brunn, avlopp, bygglovsavgifter, VVS-arbeten, murning av eldstad, kylaggregat, markarbeten och vägbyggen, säger han.

Skogen som närmsta granne.

Han säger att den största besparingen ligger i att han gjort det mesta av arbetet själv.

Huset kommer till stor del att värmas med ved från den egna skogen. För att inte slösa på vattnet från den egna brunnen så är en förbränningstoalett installerad.

Obehandlade träytor och järnsmide.

-På så sätt så slipper vi ha lastbilar körandes fram och tillbaka, vilket krävs om man har trekammarbrunn eller annan avloppsanläggning för vattentoelett, som måste tömmas med jämna mellanrum, säger han.

Spår från några av de vildsvin som skjutits på platsen genom åren.

Han betonar att han inte är miljöpartist, men säger att han och familjen ändå eftersträvar att leva i så nära samklang med naturen som det bara är möjligt. I planen ingår även en hög grad av självförsörjning. Köttet de äter kommer från jakten på marken runt knuten. Till hans mark ingår även fiskerätt i en närliggande sjö. Ägg får de från egna höns.

Affärslokal med butik i westernstil.

Vad har varit den största utmaningen?

-Det är kontakter med myndigheter och statliga företag. Det är så omständiga och även de enklaste beslut kan man få vänta i evigheter på. Samtidigt som tiden bara går och absolut ingenting händer, så tickar timkostnaderna på tusentals kronor som jag i slutändan måste betala.

Vårvintern 2020. Ännu återstår mycket arbete. Det blivande köket i bakgrunden.
Antika vapen tillverkade före 1890 är Michael Karlssons stora intresse och levebröd.
Centrum i boningshuset är ett stort rum vars funktion är både matplats, vardagsrum och kök. Val av material och planlösning för tankarna till en saloon i den amerikanska western.

Kan du ge något exempel på krångel?

-Ja, många. Ytterdörren är ett talande exempel. Min kontrollansvariga menade att det fanns risk för att kommunen inte skulle godkänna dörren i och med att den inte stämde in i byggnadsmiljön, vilket är märkligt med tanke på att det inte finns ett hus i närheten och det är långt till närmaste detaljplan, säger han.

Slaktbod med kylrum under uppbyggnad. Här ska vilt från den egna jaktmarken tas omhand.

Men ett stort orosmoln har tonat upp sig. Han suckar djupt, sätter sig på en stol i det stora öppna rum som utgör boningshusets centrum och berättar.

-Vi har ingen el. Innan jag påbörjade bygget blev jag lovad av Vattenfall att elen skulle vara dragen till augusti 2019. Men ingenting har hänt. Jag hade aldrig påbörjat bygget om jag inte hade fått löfte om framdragen el. Med en tonårsdotter i huset så kan vi inte leva ett 1800-talsliv utan el, säger han.

Den uteblivna elen beror på att en av de omkringliggande markägarna har motsatt sig att en elledning grävs ner längs en cirka hundra meter lång sträcka på hens mark.

Elen kommer tills vidare från ett elverk.

Hur har ni löst elbristen?

-Vattenfall körde oväntat hit ett dieseldrivet elverk för att vi ska ha tillgång till ström fram tills att elen är dragen, vilket jag är tacksam för. Men det är ändå konstigt. Dels blir vi ju ruinerade på dieselkostnaderna. Men framför allt känns det helt fel att ha en dieselmotor stå och gå här och spy ut avgaser, när hela tanken bakom bygget är sparsamhet och minskad miljöpåverkan, säger Michael Karlsson.

Lär Vattenfalls svar på kritiken:

Oklart när familjen får el

Vattenfall Eldistribution kan i dagsläget inte säga när elkabeln fram till Michael Karlssons nybyggda westerngård kan vara klar. Agneta Molinder vid Vattenfalls presstjänst beklagar att det dröjer, men skriver att deras ambition är att arbetet ska slutföras så snart som möjligt.

Text och foto: Jens Flyckt

I Sverigereportages artikel om Michael Karlsson, som bygger en gård från grunden mitt i skogen, säger han att han redan innan byggstarten 2018 blev lovad el till fastigheten av Vattenfall till augusti 2019.

Läs om Michael Karlsson bygger gård i westernstil::

Vattenfall distribution skriver att de inte brutit mot något löfte, utan hänvisar till en paragraf i gällande avtal som säger att arbetet kan påbörjas så fort nödvändiga tillstånd är underskrivna.

”Vi har hela tiden haft ambitionen att ansluta så snart som möjligt men anslutningen är beroende av att vi får de tillstånd som krävs för att utföra arbetet, vilket vi inte fått i detta fall” skriver Agneta Molinder i ett mejl till redaktionen.

Hon bekräftar Michael Karlsson uppgifter om att det är en intilliggande markägare som motsatt sig ledningsdragningen.

”När en ledning går över ytterligare en fastighet behöver vi tillstånd från fastighetsägaren. Vi har skickat ut ett så kallat markupplåtelseavtal till den aktuella markägaren upprepade gånger. Vi har ännu inte fått något påskrivet avtal från markägaren på den intilliggande tomten” skriver Agneta Molinder.

Hon berättar att Vattenfall som alternativ även har ansökt om så kallad ledningsrätt hos Lantmäteriet, men att ett sådant tillstånd kan ta upp till 1,5 år att få.

”Men med det har vi möjlighet att påbörja arbetet utan ett påskrivet avtal” skriver hon.

Vattenfall har undersöker även möjligheterna till en alternativ dragning av elledningen över andra marker.

”En sådan lösning skulle i så fall innebära en merkostnad för kunden men innebär att vi kan påbörja arbetet så fort vi har markupplåtelseavtal påskrivna av dessa markägare.”

Hur lång tid brukar denna typ av ärenden ta?

”Varje ärende är unikt och vi kan därför inte ge någon generell uppgift”, skriver Agneta Molinder

När kan familjen Karlsson räkna med en elanslutning?

”Tyvärr kan vi inte ge någon tidsangivelse här, men vi hoppas att vi kan hitta en lösning snart”

Mårten bygger hus som på medeltiden

Mårten Forssman är timmerman. I Sigtuna Museum & Arts utställningslokaler i Sigtuna stad återskapar han delar av ett hus från 1100-talet.

Huset, som nu får tre väggar och tak, har hämtat inspiration från ett lerklinat flätverkshus från medeltiden som arkeologerna hittade i staden.

-Jag tycker om att jobba med historiska föremål och historiska tekniker, säger Mårten Forssman.

Mårten Forssman arbetar som timmerman.

Det ursprungliga huset var byggt med stolpverksteknik och med en träsyll som låg direkt mot marken. Genom ett av fönstren i museets utställningslokal kan man se det kvarter vid Stora gatan där huset låg för närmare tusen år sedan.

I resterna av det ursprungliga huset fann arkeologerna mängder av hornspill – det vill säga rester av älghorn. Det var en kammakares verkstad där kammar av älghorn, som var populära på 1100-talet, hade tillverkats.

Det är inte fråga om en kopia av huset från 1100-talet. Istället handlar det om en byggnation som är anpassad efter Sigtuna Museum & Arts utställning.

Huset är en del av Sigtuna Museums & Arts basutställning där vardagsliv speglas – från miljonprogrammen till medeltidens Sigtuna.

Anders Söderberg, antikvarie vid Sigtuna Museum & Art, berättar att huset rent arkitektoniskt representerar en byggnadstyp som var vanlig i Sigtuna under 1000-talets och en bit in på 1100-talet.

Anders Söderberg påpekar att det inte är fråga om en kopia av originalhuset, utan en öppen konstruktion som anpassas efter utställningsrummet och den pedagogiska inriktning som utställningen har. Det kommer att ligga hantverksspill på golvet, som det gjorde i det ursprungliga huset. Det kommer även finnas en arbetsbänk och halvfabrikat av kammar som besökarna kan ta på.

En av de sista arbetsuppgifterna som Mårten har att göra är flätverket.

-Delar av husväggen flätar jag med vidjor. Jag är lite osäker på vilket trädslag de använde på medeltiden. Jag använder ask, men funderar på om det inte kan ha varit hassel de använde, säger han.

Mårsten Forssman säger att flätverket av vidjor egentligen ska täckas med lerklining – en blandning av gödsel, lera och halm. Men i och med att barnen som besöker utställningen ska kunna titta ut och in genom väggen, så blir det ingen lerklining.

Ursprungligen var flätverket täckt med så kallad lerklining, en blandning av halm, gödsel och lera.  Vidjorna fungerade som armering i väggen. Lerklining av väggar, en teknik som användes på knuttimrade hus ända in på 1900-talet, skapar en isolerande, hållbar och skyddande yta.

-Här är det tänkt att barnen som besöker utställningen ska kunna se ut genom väggen. Därför är inte vidjorna lerklinade, säger Mårten Forssman.

 Varför blev du timmerman?

-Hemma på gården utanför Sigtuna har vi flera timmerhus som jag gått och tittat på och funderat över hur de byggdes. Det var mitt historieintresse som gjorde att jag sökte utbildningen till timmerman på Gotlands högskola för tio år sedan, säger Mårten Forssman.

Hur är intresset för den hantverkstradition som du representerar?

-Under de tio åren jag har varit verksam så har intresset ökat. Allt fler efterfrågar traditionella hantverksmetoder. Det är både renoveringar och nyproduktioner som efterfrågas, säger han.

I Mårtens redskapslåda finns många redskap och verktyg som har sett likadana ut i närmare tvåtusen år. 

I den modrena timmermannens redskapslåda finns verktyg som inte förändrats nämnvärt på tvåtusen år.

-Takbrädorna har jag till exempel hyvlat med en skave, som är en medeltida hyvel, säger Mårten Forssman.

Text och Foto: Jens Flyckt