Under kalla krigets dagar var svenska skyddsrum förberedda med så kallade samaritväskor – sjukvårdsväskor som bland annat innehöll avpolletteringssedlar för civilpersoner som skadats av stridsgas eller hade smittsamma sjukdomar.

Text och foto: Jens Flyckt

Samaritväskorna från svenska försvaret fanns i alla skyddsrum, men är idag bortglömd historia. I dessa väskor fanns allt från en liten morakniv, säkerhetsnålar, fetvadd, kompresser, pennor, tvål och spjälor för att stabilisera benbrott.

Dessa väskor var avsedda för första hjälpen inne i skyddsrummen i samband med krig. Beroende på modell har väskorna fyra eller sex fack. I väskornas utrustning märks bland annat en sax av hög kvalitet och en liten och mycket vass Erik Frost Morakniv. I förhållande till väskornas yttre storlek rymmer de ett förvånansvärt stort antal sjukvårdsartiklar.

Exempel på annat innehåll är: förbandsduk (12 stycken), förbandsduk (10 stycken) och liten steril kompress (40 stycken).

I skarpt läge skulle väskorna förses med läkemedel. Vilken typ av läkemedel det var fråga om har inte gått att få fram, men morfineller liknande smärtstillande medel ingick sannolikt.

I väskan finns även två häften med så kallade avpolletteringssedlar – som är avsedda för att fästas med snören på den sårade personer.

Det finns två typer av avpolletteringssedlar. Den ena (1) är för sårade (utan gasskador) och sjuka (utan smittade sjukdomar.

Den andra avpolletteringssedeln är för patienter med gasskador eller/och smittsamma sjukdomar.

I dessa sedlar finns bland annat kroppskartor där patientens brännskador ska markeras i procent.

Samaritväskan på bilden är troligen från början av 1960-talet. Utseendet på dessa väskor varierar dock.

Det var Civilförsvarsstyrelsen som var ansvarig för skyddsrummens utseende och utrustning. År 1985 avvecklades Civilförsvarsstyrelsen och ersattes året därefter med Räddningsskolan. Räddningsskolan lades i sin tur lades ner år 2008. År 2009 inrättades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

År 1989, då Berlinmuren föll, slutade man bygga skyddsrum för civilpersoner i Sverige. Det fanns en uppfattning om att den krigsföring som skyddsrummen skulle skydda mot, var historia. Skyddsrummen var avsedda att skydda mot mot bland annat stridsgaser, bombanfall och radioaktiv strålning.

Sedan Kalla krigets dagar har många civila skyddsrum permanent byggts om eller förfallit. År 2024 påbörjade Myndigheten för civilförsvar och beredskap, MSB, en inventering av Sveriges 64 000 civila skyddsrum. Inventeringen väntas ta fem år.

I vissa skyddsrum kan man fortfarande hitta dammiga samaritväskor – likt kvarglömde fornminnen från civilförsvarets storhetstid.