I norra Jämtland, inte långt från Geddede, har vattnet från det 42 meter höga Hällingsåfallet letat sig ner genom berggrunden i miljontals år och bildat en unik kanjon. Det är en häpnadsväckande och dramatiskt vacker plats – men även världens mest björntäta område.

Text och foto: Jens Flyckt

Det dånar och luften är fuktig. Så länge vattnet inte fryser bildar fallet en ständig dimma, så kallad forsdimma, med flera regnbågar. Vattnet kommer från Hällingsån, som rinner upp i Hotagen – ett fjällnära naturreservat som är nästan lika stort som Öland.
Hällingsåfallet, som inte är reglerat av människohand, bildar nedströms en 800 meter lång kanjon där vattnet forsar fram. Därefter letar sig vattnet ner den tre kilometer långa sträckan till sjön Hetögeln

Hällingsåfallet är en populärt besöksmål. Många turister som färdas längs Vildmarksvägen via Stekenjokk brukar göra en avstickare till Hällingsåfallet, enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Redan i början av 1900-talet började platsen bli ett populärt turistmål. Men då saknades vägar på land och färden upp via det 160 kilometer långa sjösystemet, som Hetögeln ingår i, var krävande. Från Hetögeln fick turisterna gå de tre kilometrarna upp till fallet.

Men långt innan de första turisterna kom åkandes med båt, bodde det jägare i området. Runt Hetögelns stränder finns flera kända stenåldersboplatser. Typiskt för dessa förhistoriska lämningar är stenar som spruckit av värme, avfall från tillverkning av stenredskap och även färdiga vapen och verktyg av bland annat skiffer.

Hällingsåfallet är sedan 1971 naturreservat. Tack vare sin säregna natur och fuktiga miljö har fallet och intilliggande mark ett högt naturvärde med hög artrikedom.

Trakterna runt Hällingsåfallet, Hetögeln och ner mot tätorten Strömsund är inte bara Sveriges mest björntäta område. Faktum är att det är världens björntätaste skogsområde med hela 0,3 brunbjörnar per 1000 hektar. Överallt syns spåren från björna som lufsat längs de mjuka strandkanterna.

Betydligt mer sällsynt är då den håriga skrovlaven. Den är akut hotad och har enbart påträffats på åtta platser i Sverige. En av dessa platser är Hällingsåfallet där forsdimma skapar de förutsättningar som laven behöver.

På grund av att de flesta svenska forsar och vattenfall har torrlagts i samband med kraftverksutbyggnader är forsdimma numera ett sällsynt fenomen (reds,anm.)