1100-talskyrkan Kumlaby på Visingsö i Vättern har en ovanlig historia. Att kyrkan fortfarande står kvar och numera är en av öns stora turistmål, är till stor del greven Per Brahe den yngres förtjänst.
Textoch foto: Jens Flyckt
Småland/Visingsö. Särskilt sommartid är den tidigmedeltida stenkyrkan en vacker syn, särskilt när man kommer åkandes söderifrån på lansvägen.
Det exakta byggnadsår är omdiskuterad. Men trästockar i takstolarna visar att det äldsta virket fälldes i Västergötland mellan åren 1142 och 1172.
Dess tidiga historia liknar många andra medeltida sockenkyrkor. Den har byggts till och ut i omgångar. Till exempel tornet byggdes i två etapper – en del på 1200-talet och den andra på 1400-talet.
Valven i slogs på 1400-talet och försågs med kalkmålningar vars upphovsman är okänd.
Visingsö blev redan under tidigmedeltid en centralpunkt för det framväxande riket Sverige. Näs slottsruin på öns synspets spelade en central roll i den tidiga kungamakten.
Slottet/ruinen Visingsborg blev centrum i ätten Brahes stora greveskap, som inleddes 1561, då Per Brahe den äldre tilldelades grevskapet av Erik XIV. När Brahes grevskap var som störst omfattade det tjugo socknar i Småland, Östergötland och Västergötland.
Under greve Per Brahe den yngres tid, det vill säga under 1600–talet senare del, drog staten tillbaka grevskapet.
Sverigereportage har tidigare skrivit om Visingsö och dess historia.
Visingsö är rik på förhistoriska lämningar. Bland lösfynden på ön kan bland annat en flintskrapa nämnas.
En av de äldsta kända fornlämningarna på Visingsö är en stenkammargrav – Visingsö 48:1.
Under medeltiden var Kumlaby en av två sockenkyrkor på Visingsö. Den andra kyrkan hette Ströja och blev öns huvudkyrka när Per Brahe den yngre lät slå ihop de bägge socknarna år 1636.
Ströja kyrka blev efter sammanslagningen Brahe kyrka – som sedan dess är Visingsös huvudkyrka.
Till skillnad mot många andra medeltida sockenkyrkor, som blev överflödiga när socknar slogs ihop, revs inte Kumlaby kyrka.
Efter sammanslagningen av socknarna, då Kumlaby kyrka blev överflödig, lät greve Per Brahe den yngre inrätta en skola för öns barn i kyrka. I 175 år var Kumlaby kyrka skola.
Greve Per Brahe den yngre lät visserligen göra en del ingrepp för att anpassa kyrkan till skola. Bland annat murades huvudingången igen och bänkinredningen togs bort för att ge plats åt undervisningen.
För att eleverna skulle kunna ägna sig åt astronomiska studiet, revs den spetsiga tornspiran och en plattform inrättades i det medeltida tornets topp
Upp till plattformen leder den medeltida stentrappan. Den är smal, brant och trång. Ett modernt rep inger en viss säkerhet, ifall man halkar på de höga trappstegen.
Även om man är vältränad och smal är ”klättringen” upp för denna torntrappa av sten en kännbar upplevelse.
Trappan är från 1200-talet och är inte unik. Liknande trappor finns i åtskilliga medeltida kyrktorn runt om inSverige.
Det som gör den medeltida stentrappan i Kumla by annorlunda, är att skolbarn har gått upp och ner för denna trappa under mörka nätter, i 176 år
Från plattformen i tornets topp är utsikten över Visingsö vidunderlig. Särskilt mot norr där öppna jordbruksmarker med sina gårdar breder ut sig mot Vätterns strand, kan man se långt.
Mot väster kan man se strandremsan på andra sidan Vättern, där Småland möter Västergötland vatandra.
År 2021 gjorde Sverigereportage ett reportage från denna strand, vid Brandstorp. Den kvällen var det notdragning, en gammal fiskemetod som innebär att ett nät vevas och dras för hand in mot stranden i kvällsmörkret. I mörkret ute på Vättern var då avlägsna ljus synliga på Visingsö.
Dra not – ett ålderdomligt fiske
Efter att undervisningen upphörde i Kumlaby kyrka stod den öde under långa perioder. Den har bland annat använts som spann,ålsmagasin.
Men 1922 inleddes en restaurering av Kumlaby kyrka. Då togs bland annat de överkalkade kalkmålningarna från 1400-talet fram.
Sedan restaureringen som skedde för över hundra år sedan har Kumlaby kyrka varit ett populärt turistmål. Oräkneliga är de turister, från stora delar av världen, som stått där uppe på plattformen om sommaren, och spanat ut över Visingsös rika kulturlandskap.
Sverigereportage 