Varje nationaldag genomgår Husby-by i Uppland en förvandling i medeltidens tecken. Från Husby Långhundra kyrka som började byggas på 1100-talet, ligger marknadsstånden på rad längs bygatan.
En person som brukar sälja på marknaden är konstsmeden Anders Fredriksson, som på plats smider kors, ringar och andra små tingest av järn.

Text och foto: Jens Flyckt

Uppland. Utanför Husby Långhundra kyrkas bogårdsmur fladdrar färggranna vimplar i sommarvinden. Kön till tullen (entrén) är lång. Det ljuder av medeltida musik och sorlet från folkhavet.

Texten och flertalet av bilderna i detta reportage är från Husaby Marken år 2023.

Husby by är en liten by (Knivsta kommun) med kyrkan i centrum, gårdar från 1700-talet och en modern skola. Fram till några år sedan fanns där även en lanthandel.

Byn utgör knutpunkt för två ålderdomliga vägsträckningar – som med säkerhet kan dateras till 1600-talet, men som sannolikt är mycket äldre.

I närheten finns flera särskilt intressanta fornlämningar, På en berghäll i åkern några hundra meter öster om kyrkan finns hällristningar, som bland annat innehåller ett sex skepp, tre fotsulor, ett ringkors och 71 skålgropar.

Strax norr om kyrkan ligger Gullhögen – en kungshög som undersöktes mellan åren 1988 till 1993. Högen visade sig innehålla tre gravar från olika tidsperioder under järnåldern.
Fynden i en av gravarna, daterad till yngre romersk järnålder, indikerar en högreståndsmiljö. Bland fynden kan smält silver, smält gult, fragment av ormhuvudring av guld och skärvor av cirkusglas nämnas. Cirkusglaset är det enda av sitt slag som påträffats i Sverige.

Kungshög är en arkeologisk benämning som syftar till storleken på högen.

Enligt arrangören har det under historisk tid arrangerats marknader i Husby by. Dock råder en oklarhet kring detta. Det finns indicier som pekar på marknadstradition, men konkreta bevis saknas.

Byns läge i en historiskt (landväg) knytpunkt mellan Uppsala/Norrtälje samt mellan Märsta/Sigtuna och Husby by, indikerar att platsen kan ha varit en samlingsplats.

Husabymarken arrangeras av Husby Långhundra hembygdsförening. Marknaden är mycket populär på grund av sin ålderdomliga prägel. Arrangören kräver bland annat att säljarna ska vara klädda i kläder av medeltida karaktär. Även stånden ska vara så ”medeltida” som möjligt.

Varorna är mer eller mindre lokalt tillverkade och producerade och har ofta en historisk karaktär. Järnsmide, läderhantverk, vapenförsäljning (barnleksaker av trä), medeltida kläder, smycken, fårskinn, honung, korgar och växter är några exempel på varor som säljs.

När Sverigereportage besökte Husabymarken år 2023 stod konstsmeden Anders Fredriksson och smidde. Anders är IT-strategen som efter att ha gått in i väggen sadlade om och blev konstsmed.

-Av återvunnet järn smider jag sköna saker, som kors och ringar. I mitt smide finns många tankar om sammanhållning. Det här korset är särskilt populärt, säger han och räcker över ett litet halssmycke i form av ett järnkors.

För Anders Fredriksson blev smidet en väg tillbaka.

– För mig är smidet ett sätt att ge tillbaka den kärlek jag fick när jag mådde dåligt. Jag upptäckte att smidet inte var kopplat till min prestation, som det var tidigare, utan kopplat till mig som person. Smidet blev som ett återgäldande, säger han och lägger en järnbit i den glödande kolbädden.

Han berättar att ringen är en gammal symbol för förbund, sammanhållning och evighet.

Anders Fredriksson brukar även smida och sälja sina alster vid vikingabyn på Birka.

-Fem av husen, däribland en smedja, är återskapat. Sedan något år tillbaka finns det en smedja i vikingabyn, säger han varefter de metalliska ljuden från släggans slagslag studsar mot kyrkväggen och sedan försvinner in i marknadssorlet.

Ett uppskattat och udda inslag är den processionen, då en fullskalig helgonfigur föreställande Sankt Mattias, bärs genom marknadsgatan.

”Processionen är en av marknadens höjdpunkter. Helgonet S:t Mattias bärs genom bygatan av kungens hird följd av ett stort tåg i medeltida högtidsdräkter.
S:t Mattias var Heliga Birgittas beskyddare och den som skrev förorden i Heliga Birgittas Uppenbarelser” skriver Långhundra hembygdsförening”

Helgonfiguren är tillverkad av den lokala konstnären Einar Eskhult

Bland evenemangen finns även drängabad, tornerspel, spikslagning och dragkamp. Arrangören informerar om att deltagande sker på egen risk.

För yngre besökare finns även möjlighet att tillverka och måla sin egen vapensköldar, delta i kuddkrig på stock samt skjuta med pilbåge och armborst.

Vid ingången till kyrkan står en stupstock uppställd, vilken påminner om forna tiders hårda och omänskliga straff. Att sättas i stock (skampåle), till allmänt beskådande var ett så kallat skamstraff. Skamstraffen har medeltida anor, men togs bort ur lagstiftningen år 1864.

Skampålen eller liknande anordningar som spände fast den dömde och gjorde denna oförmögen att skydda sig, var i regel uppställda i närheten av kyrkorna, som länge var samlingsplatser.

Husabymarkens kanske mest uppskattade arrangemang är tornerspelen. Så här beskriver arrangören de olika grenarna i den beridna kampen:

”– Övningar med svärd, hugg och stick på olika mål
– Övningar med lans, mot quvintan, man mot man, ringränning
– Övningar med spjut mot mål på marken
– Fäktning till fot
Publiken utser vinnare”

Marknadsdagen avslutas med traditionsenligt firande av nationaldagen, som arrangeras av Knivsta kommun. Firandet, vars inträde är gratis, inledds med en kortege som leds av riddare till häst. Kortegen går genom folkmassorna på marknadsgatan till Tilasgården, som ligger i gatans bortre ända.

”Var med och fira Sveriges nationaldag med ryttare, fanor och trumpeter, högtidstal, sång av Knivsta Kammarkör och musik med barn från Knivsta kulturskola” skriver Långhundra hembygdsförening på sin hemsida.

Vid nationaldagsfirandet uppmärksammas även årets Knivstabo.

Husabymarken brukar locka närmare 5 000 besökare, enligt arrangören.

På kvällen efter marknaden brukar arrangören ha städat bort höbalar, backar, bockar och andra spår från dagens händelser. Den gamla bygatan återgår till det lugn som vanligtvis präglar platsen – 364 dagar om året.