En 1600-talsträdgård i miniatyr

Publicerad den av

Har ni någon gång undrat över hur en kunglig köksträdgård såg ut på 1600-talet? I så fall finns svaret Humlegården i Stockholm, där en kål- och humlegård från 1619 har återskapats.

Text och foto: Jens Flyckt

Det är Gustav II Adolfs kål- och humlegård från 1619 som delvis har återskapats av Stockholm stad. Den ursprungliga trädgården var betydligt större och exakt vilka sorter som odlades då är inte känt. Men till den nutida kål- och humlegården har Stockholm stad valts grönsaker, rotfrukter och medicinalväxters som man vet var vanliga på 1600-talet.

En tillfällig kål- och humleträdgård, så som den såg ut på 1600-talet, har anlagts i Humlegården i Stockholm.

Den ursprungliga trädgården anlades för att producera grönsaker och frukt till hovet. I mitten av1600-talet lät Drottning Kristina göra om kål- och humlegården till en trädgård i fransk stil.

Lavendel är en mycket gammal kulturväxt. Dess namn kommer från latinska ordet för tvätta – lavare. Den har används mot magproblem och som sårmedel. Idag används lavendelolja inom tillverkningen av parfym och tvål. Lavendel använda även i linneskåp som skydd mot mal och andra skadeinsekter.
Gurkörten innehåller ämnen som har en kylande och lösande effekt. Den har även en svagt svett- och urindrivande effekt. Bladen kan även användas i soppor och sallader.

Kål- och humleträdgården är symmetriskt indelad i sex olika kvarter med bland annat bönor, kål och läkeväxter.

Purpurkål är en gammal sort.Efter att den utsatts för minusgrader får den en mörk, violett färg. Den är köldtålig och kan kördas in på vintern.


En av många växter som både kan ätas och användas som medecinalväxt är fjällkvanne. Den växer villd i norra Sverige, men har även odlats i hundratals år för sin stora mångsidighet. De outslagna blomklasar kan till exempel kokas och ätas som blomkål. Fröna kan användas som te.

Fjällkvanne.


Fjällkvannens rot har bland annat antiinflammatoriska egenskaper och den ingår i moderna naturmedeciner mot känslig mage. Historiskt har fjällkvannen används mot en rad åkommor, bland annat pesten.

Humlestörar. Humle har i hundratals år haft stor betydelse för öltillverkningen. Det första skriftliga belägget för humleodling är från 700-talets tyskland. Mellan år 1442 och 1860 var det i Sverige odlingsplikt på humle.

I trädgården finns även en liten teg, ett äldre namn för mindre åker, med lin. Och i likhet med tegarna på 1600-talet, växer där åkerogräs som då var vanliga. Där växer bla blåklint, men även en riktig raritet – åkerklätt.

Åkerklätt är idag utdöd i Sverige. Men den förekommer i odlingar, som på den lilla teg som ingår i 1600-talsträdgården i Humlegården, Stockholm.

Åkerklätt är idag utdöd i Sverige, men finns att köpa som frö. Denna växt var tidiigare, innan det kontrollerade utsädet började användas, ett vanligt åkerogräs.

Humle- och kålträdgården är anlagd i den del av Humlegården där Carl von Linné står staty. Och där står nu blomsterkungen och blickar över humlestörar, lavendel, krusbär, stormhatt, grönkål och många andra grönsaker och växter.

Över kål- och humleträdgården blickar blomsterkungen Carl von Linné.

Humle- och kålträdgården är tillfälligt anlagd i samband med högtidlighållandet av Humlegården som fyllde 400 år i fjol.

1 tanke på “En 1600-talsträdgård i miniatyr”

  1. Pingback: Verkligen osäkert! - Ditte Akker

Lämna en kommentar