Någon kilometer norr om Husaby kyrka på Kinnekulle i Västergötland ligger Flyhovs hällristningsområdet – stenhällar där bronsålderns människor skapade en fantastisk bildvärld för cirka 3 000 år sedan – figurer som än idag farscinerar och förbryllar.

Text och foto: Jens Flyckt

Västergötland. Hällristningarna låg bortglömda under jord och gräs i en hage fram till år 1889, då de av en slump ska ha vänt på en tuva och upptäckt en figur med storbyxa på hällen. Att upptäckarna skulle varit två pojkar har dock ifrågasatts.

Sedan de första av Flyhovs hällristningar återupptäcktes i slutet av 1800-talet har området varit ett populärt besöksmål. Under de år som gått har arkeologer påträffat ännu fler ristningar i området.

Hällristningarna är daterade till cirka 1000 f.Kr.

Mest känd är Flyhovs för sin människofigur/gud med en stor yxa och en stor hand som sträcker sig över hällen. Så här beskriver Länsstyrelsen i Västergötland denna märkliga figur:

”Den mest kända ristningen är den som kallas Yxguden – en tre decimeter hög man som har svärd vid sidan, en yxa i ena handen och spretar med fingrarna på andra handen. Några andra mansfigurer ser ut att ha fågelhuvuden – sådana figurer finns på flera andra platser och brukar ibland tolkas som präster eller shamaner med djurmask.”

Flyhov är Västergötlands största kända hällristningslokal. På elva hällar är 450 kända figurer ristade. Alla figurer är inte inmålade. Avsaknaden av färg ger en autentisk känsla av hur figurerna såg ut när de ristades.

Huruvida hällristningarna från början var målade är inte klarlagt.

Bland övriga motiv finns bland annat skepp, solhjul, fötter samt spiral- nät- och ormliknande figurer. Antalet kända skålgropar uppgår till 300 stycken.

Ett annat ”motiv” är de decimeterlånga fördjupningar i berghällarna som i vissa publikationer beskrivs som sliprännor – en typ av arkeologiska lämningar som bland annat finns på stenblock och hällar på Gotland och i Skåne. På Gotland finns 3 600 dokumenterade sliprännor. Syftet med dessa rännor är inte klarlagt.

Totalt finns det 55 stycken rännor i Flyhovs hällristningsområde. Men i Flyhovs fall är fördjupningarna på hällarna, enligt länsstyrelsen, inga sliprännor som är gjorda av människor, utan naturformationer.

De ristade hällarna ligger på rad, likt ett galleri av figurer, på rad längs en bred spång – som är byggd genom hagmarken och mellan hällarna. Spången är tillgänglighetsanpassade och leder till och från den stora parkeringen.

Flyhovs hällristningsområde är vackert beläget i Kinnekulles uråldriga kulturlandskap. Närområdet präglas till sitt yttre av intilliggande Husaby kyrka.

Vilket syfte hällristningarna hade för bronsålderns människor vet man inte med säkerhet. Teorierna är många. Med tanke på hur mycket jobb de lade ner på sina ristningar är det uppenbart att dessa mystiska figurer hade en innebörd..

Mer påtagliga blir Flyhovs hällristningar om man besöker dem när det är natt med en ficklampa och låter ljuskäglan belysa hällarna från sidan. Särskilt när släpljuset avtecknar de omålade figurerna och detaljer man annars inte ser dagtid uppdagar sig – då är bronsåldern plötsligt inte långt borta.